Rapport
angŒende tillverkning av klavikord efter
N264785 fšr Musikmuseet
vid instrumentbyggarkurs
pΠMarholmen 26 juli - 12 augusti 1999

 

Av

 

Kenneth Sparr

 

1999-08-20

 

Uppdaterad 2015-05-03

 


This report in English
Kenneth Sparr
Stuart Frankel's Small-But-Intense Home Page
Instrumentbyggarkurserna pΠMarholmen

Johan Gabriel Hšgwall - fortepianomakare i Gšteborg



InnehŒllsfšrteckning

 

Inledning
Stommen
Inredning
VŒgbalk
StyrspŒr
Klav
Damm
Klavlist
Lucka
Klaff
Steg
Resonansbotten
StŠmnaglar
Klaviatur
BestrŠngning
DŠmremsa
Lock

…verlŠmnande till Musikmuseet
NŒgra personliga reflexioner
Litteratur om instrumentbyggarkurserna pΠMarholmen

 


 

Inledning

 

Denna rapport beskriver dag fšr dag hela byggprocessen av en kopia efter ett anonymt klavikord i Nordiska museets samlingar (med signaturen N264785), deponerat i Musikmuseet. En ritning av detta instrument och ljudklipp finns pŒ Musikmuseet. Uppdrag hade lŠmnats av Musikmuseet att fŠrdigstŠlla en kopia av detta instrument samt att dokumentera arbetet i bild och text. Den fŠrdiga kopian har nu inventarienumret X5414 i Musikmuseet, Stockholm. Rapporten fšljer i upplŠggningen den byggbeskrivning som gjorts av HansErik Svensson, men avviker i en del detaljer, t.ex. i den ordning arbetet genomfšrts.

 

e1.jpg

 

e2.jpg

 

 

Dag 1 - 26 juli

 

UtgŒngspunkt fšr bygget av klavikordet var ett vŠl fšrberett material och en detaljerad skriftlig byggbeskrivning. Genast kunde konstateras att kvaliteten pŒ det fšrberedda materialet var mycket hšg. Bild 1

 

1a.jpg

 

Stommen (furu)

 

Sinkning av de fyra ytterhšrnen

 

Ett hšrn gjordes i taget. …versta tappen sŒgades inte av helt, utan i 45 graders vinkel. En blyertslinje drogs med hjŠlp av vinkelhake 12 mm frŒn Šnden pŒ lŒngsargens insida. LŒngsargen spŠndes fast pŒ bordet med profilen uppŒt och sidosargen hšlls sŒ att sidosargens insida fšljde blyertslinjen och sŒ att sargšverkanterna šverensstŠmde, vilket kontrollerades med vinkelhake. 0m sargerna inte skulle vara exakt lika hšga var det viktigt att sargšverkanterna kommer i samma nivŒ. NivŒskillnaden nertill hyvlades bort nŠr sargerna var hoplimmade. Med en spetsig blyertsudd ritades utefter tapparna. PŒ mellanstor bandsŒg sŒgades lŒngsamt och mycket noggrant utefter blyertslinjen pŒ den sida dŠr tappen ska gŒ in och utan att nŒgot av linjen fšrsvann. SŒgsnittet gick just fram till den tvŠrgŒende blyertslinjen. Flera tŠta sŒgsnitt sŒgades mellan de tvŒ linjerna. SŒgningen gjordes nŒgot snett, sŒ att trŠflisorna fšrsvann. Alla trŠrester sŒgades bort innanfšr blyertslinjerna. Om sŒgsnittet inte kommit riktigt Šnda fram till blyertslinjen pŒ nŒgot stŠlle sŒ backades sŒgbladet utefter linjen och sŒgtŠnderna gnagde bort det sista. Tappen upptill pŒ sidosargen togs av i 45 grader med liten sŒg. Motsvarande urtag sŒgades i lŒngsargen. Hšrnet knackades fšrsiktigt ihop och med kniv eller stŠmjŠrn skars virke bort dŠr det tog emot. Sinkningen skulle vara tŠt, men inte krŠva vŒld fšr att gŒ ihop. Bild 2-4

 

2a.jpg

 

3.jpg

 

4.jpg

 

Sinkning av klavsidehšrnen

 

Fšrst gjordes urtaget i framsargen fšr klaviaturen. Blyertslinjer drogs med vinkelhake pŒ framsargens insida 11,5 mm frŒn urtaget. PŒ andra sidan ritsades ner till urtaget. Linjer drogs pŒ klavsidorna under sinktapparna lŠngs med tapparnas botten och sŒgades bort, sŒ att inte klavsidan hindras av sargen att komma fram till hšrnet. Urtagen fšr sinktapparna sŒgades ut pŒ framsargen. Hšrnen tillpassades. Bild 6.

 

6.jpg

 

 

SpŒr och urtag i klavsidorna

 

BŒda klavsidorna har ett frŠst spŒr fšr klavlisten. Den rundade avslutningen hšggs rak med ett smalt stŠmjŠrn. Ett urtag sŒgades i klavsidornas šverkant fšr klavlistens šverhŠng. SŒgsnittet nedŒt fšljde spŒrets framkant. Djupet var en knapp centimeter. BŒda klavsidorna har nertill ett urtag fšr vŒgbalken. Linjer drogs 96 mm frŒn framsargens insida och en vŒgbalkshšjd frŒn botten. Hšrnen sŒgades bort. Bild 7-8.

 

7.jpg

 

8.jpg

 

Skruvning av sargerna

 

hopsatta (ej limmade) sargerna spŠndes fast pŒ bottenplattan sŒ att bottenprofilen gick lika lŒngt utanfšr framtill och pŒ sidorna. Kontroll skedde att lŒngsargerna var raka och att hšrnen var vinkelrŠta. PŒ botten utefter sargernas in- och utsida ritsades. Eftersom en lŒngsarg buktade ritsades bara vid hšrnen. NŠr sargerna Šr borttagna frŒn botten gjordes sedan ritsningen med linjal. Sargerna togs bort och skruvhŒl borrades med handelborrmaskinen mittemellan ritsarna genom botten (2,0 mm). Skruvarna sattes ca 5 cm frŒn hšrnen och ytterligare en skruv dŠremellan pŒ lŒngsargerna. Sargerna spŠndes fast i samma lŠge som tidigare och genom bottenhŒlen in i sargerna borrades med 2,0 mm-borr. Borret fick sticka ut 40 mm och borrningen skedde sŒ att chucken gick intill botten. Sargerna togs bort och hŒlen i botten borrades upp till 3,5 mm. Sargerna och botten provskruvades fast. Baksargen justeras ytterligare. Bild 9.

 

9.jpg

 

VŠdret var under dagen vŠxlande, men det blev ett kort dopp i ett ganska kylslaget vatten. Intressanta samtal i samband med mŒltiderna om nyorganisationen av Statens Musiksamlingar, musikmuseer, musikinstrument m.m. PŒ kvŠllen avnjšts en liten konsert av Mikko Korhonen, som improviserade pŒ Bengt-Olof Sahlins Specken-klavikord frŒn 1979, det fšrsta klavikord som byggts pŒ Marholmen, samt pŒ Mikko Korhonens egen rekonstruktion av ett medeltida klavikord i pytagoreisk stŠmning, baserat pŒ beskrivning och ritning av Henri Arnaut de Zwolle.

 

Dag 2 - 27 juli

 

Limning av sarghšrnen

 

Baksargen skruvades fšrst fast pŒ bottenplattan utan lim. Lim stršks i sargsinkningarna, hšrnen trycktes eller slogs ihop med trŠklubba och mellanlŠgg om det behšvdes. Sargerna skruvades fast pŒ bottenplattan utan lim.

Tvingar sattes pŒ. Skyddsklossar anvŠndes innanfšr sinkningarna fšr knektarna, sŒ att sidosargernas tappar inte hindrades att pressas in i baksargens urtag. Bild 10.

 

10a.jpg

 

 

En linje drogs pŒ botten utefter baksargen och som visade var bottenplattan skulle tas av. Sinkningarna hyvlades och slipades, de nedersta nŠr sargen lossats frŒn botten. I detta sammanhang anvŠndes slipmaskin. NivŒskillnader i sarghšrnen pŒ undersidan hyvlades bort. Bakkanten pŒ botten sŒgades och hyvlades.

 

Limning av sargerna mot botten

 

Fyra av skruvarna i hšrnens nŠrhet sattes i sŒ att de stack upp ur botten. Lim stršks pŒ sargunderkanterna, sargen placerades pŒ skruvarna och jag sŒg till att skruvarna kom rŠtt i hŒlen och skruvade tills en liten springa Œterstod, botten vŠndes upp och alla skruvar skruvades i. Jag tryckte fšrsiktigt sŒ att det kŠndes att skruven gick i hŒlet. Alla skruvar drogs hŒrt, jag vŠnde och satte tvingar runt om. Bild 12.

 

12a.jpg

 

Efter torkningen kontrollerades att inga skruvhuvuden stack utanfšr botten. I sŒ fall skruvades skruven ur, fšrsŠnktes och skruvades sedan tillbaka.

 

StŠmstock (ek)

 

StŠmstocken kapades sŒ att den hade nŒgon millimeters glapp mellan fram- och baksarg. Eventuella limrester eller annat skrŠp i hšrnen togs bort och stŠmstocken vŠndes sŒ att den passade sŒ bra som mšjligt. Bild 13.

 

13a.jpg

 

Med stŠmjŠrn hšggs ett urtag pŒ stŠmstockens ovansida, nŒgon cm brett och ett par mm djupt, fšr att ge stegets basŠnda lite mer resonansbottenyta. Jag sŒg noga till att urtaget inte kom fšr nŠra stŠmnaglarnas placering. En blyertslinje ritades pŒ sargen och botten runt stŠmstocken. Rikligt med lim stršks innanfšr blyertslinjen och lite pŒ stŠmstocken, stŠmstocken lades dit och sŒ mŒnga tvingar mot sarg och botten som fick plats sattes dit. Bild 14.

 

14a.jpg

 

Det lim som trŠngt ut vid sargen togs bort utan att klena ner sargens švre del, som blir synlig.

 

VŒgbalk

 

Ett urtag gjordes i vŠnsterŠnden fšr vŠnster anhŠngningsstock som Šr sŒ djupt att anhŠngningsstockens šveryta kommer 61 mm šver botten. Det fick inte finnas nŒgot glapp i urtaget. Tre 2 millimeters hŒl borrades ovanifrŒn genom vŒgbalken i vŒgbalkens mittlinje och genom botten. Genom hŒlen i botten borrades med 3,5 mm-borr.

 

Bakdelar

 

Punkten dŠr spŒrlisten mšter dammen ska vara 674 mm frŒn vŠnstra sidosargens insida. En linje drogs vinkelrŠtt mot botten pŒ baksargens insida. Den bestŠmmer var spŒrlist och tŠcklist ska tas av, och ocksŒ den exakta positionen fšr resonansbotten och mall nŠr hŒlen fšr stegplacering ska bestŠmmas. SpŒrlisten (lind) kapades. Den ska vara 674 mm lŒng, 25 mm i den breda Šnden och 14,5 mm i den smala. Bild 16.

 

16a.JPG

 

Urtaget i vŠnster anhŠngningsstock sŒgades. SpŒrlist och tŠcklist skall komma i nivŒ med vŠnster anhŠngningsstock upptill och det fick inte bli nŒgot glapp i nŒgon riktning. Eftersom spŒrlisten Šr avsmalnande blev det tvŠrgŒende sŒgsnittet inte vinkelrŠtt.

 

VŠxlande vŠder, men i huvudsak solsken. Ett dopp fšre kaffet blev det. Lite spel pŒ gitarr och barockluta i vŠntan pŒ att limningen av stŠmstocken skulle torka. KvŠllskonsert i villan med Mikko Korhonen, som uteslutande spelade pŒ skolans femoktaversklavikord.

 

Dag 3 - 28 juli

 

SpŒrlisten tvingades fast mot plant underlag med linden uppŒt och sŒ att den lŒg dikt an šverallt och tŠcklisten skšts till sitt bŠsta lŠge. Jag sŒg dock till att tŠcklisten sŠkert kom att rŠcka Šnda fram till vŠnstra anhŠngningsstocken. TŠcklisten hyvlades smalare dŠr den skšt utanfšr spŒrlisten fšr mycket pŒ nŒgot stŠlle. VŠnster anhŠngningsstock togs av sŒ att den gick jŠms med vŒgbalkens framkant. TangentbŠdden ska vara lika lŒng som spŒrlisten. Den ska vara 40 mm i den breda Šnden och 30 mm i den smala. Den sŒgades till rŠtt lŠngd. VŠnster anhŠngningsstock spŠndes fast och spŒrlist samt tŠcklist i rŠtt position, mallen fšr anhŠngningsstift lades pŒ och borranvisningar knackades fšr stifthŒlen med sŠrskild markšr. Bild 17.

 

17a.jpg

 

Delarna lossades och hŒlen borrades fšr anhŠngningsstiften i vŠnster anhŠngningsstock och tŠcklist, vinkel 10 grader frŒn rakt. Bordet pŒ pelarborrmaskinen vinklades. Stiften ska luta bakŒt i strŠngriktningen. Maskeringstejp sattes pŒ borrbordet som angav lŠngsriktning fšr vŠnster anhŠngningsstock och fšr tŠcklist vid borrningen och som gav rŠtt stiftlutning. HŒlen borrades i vŠnster anhŠngningsstock med 1,5 mm borr, borrdjup 30 mm. Fšrst borrades halvvŠgs, borret slŠpptes upp och spŒn petades bort ur borret med nageln och borrningen fortsattes sedan. Jag bytte till 1,6 mm borr och borrade till 30 mm djup. Egentligen skulle borrdjupet har vara 7 mm. Genom tŠcklisten borrades fšrst med 1,5 mm och sedan med 1,6 mm borr. Ganska onšdigt med fšrsta borrningen, men jag lŠste anvisningarna slarvigt. VŠnstra anhŠngningsstocken och tŠcklisten ytbehandlades inte. AnhŠngningsstiften slogs i vŠnstra anhŠngningsstocken med mŠssingsdorn med trŠskaft till en hšjd av ca 3 mm. Bild 18.

 

18a.jpg

 

StyrspŒr

 

Med blyertspenna markerades styrspŒren pŒ spŒrlisten efter styrspŒrsmallen fšr det valda bindningssystemet. Mallen skulle ligga med diskantŠnden jŠms med spŒrlistens diskantŠnda. En vinkelhake anvŠndes och linjer drogs genom blyertsprickarna dŠr styrspŒren skulle sŒgas, samt pŒ ovansidan i rŠt vinkel mot bakkanten. En blyertslinje drogs pŒ spŒrlistens ovansida ca 6 mm frŒn framkanten. HŒl borrades genom spŒrlisten frŒn ovansidan dŠr varje styrspŒr korsar denna linje. Ett 4 mm:s spetsborr anvŠndes i pelarborrmaskinen. Jag startade fšrsiktigt, sŒ att inte borret skulle driva ivŠg. Drivremmarna lades om fšr hšg hastighet. Varje styrspŒr sŒgades pŒ mellanstor bandsŒg med tre sŒgsnitt, ett rakt in och tvŒ som vinklar sig Œt var sitt hŒll. Jag var noga med att inte lŒta sŒgbladet beršra styrspŒrets framsida. PŒ det hŠr sŠttet minskas friktionen mellan styrfenan och styrspŒret och styrfenan fungerar Šven om den inte har perfekt riktning. Bild 19.

 

19a (1).jpg

 

SpŒrlisten vŠndes upp och ner fšr att det ska gŒ att sŒga alla sŒgsnitten pŒ samma bandsŒg Jag kontrollerade att spŒret blev lagom trŒngt framtill med en styrfensremsa. HŒlen rensades med en rund och flat nŒlfil. SpŒren trycktes upp med 1,3 mm-stift. SpŒrlisten limmades mot baksargen. Bild 21-24.

 

21.jpg

 

22.jpg

 

23.jpg

 

24.jpg

 

VŒgbalken passades in. Bild 15.

 

15a.jpg

 

KvŠllskonsert med Mikko Korhonen, som helt Šgnade sig Œt sitt eget instrument, ett anonymt klavikord byggt pŒ Marholmen.

 

Dag 4 - 29 juli

 

Klaven (furu)

 

Tillpassning

 

Den ršda klavmallen provades i instrumentet. Det ska vara 1-2 millimeters springa mellan mallen och spŒrlisten. Bild 25.

 

25.jpg

 

Mallen lades pŒ klavplattan utefter den maskinhyvlade bakkanten och avritades. Klavplattans kortsidor sŒgades, sŒ att den kunde lŠggas ner mellan klavsidorna. Bild 26.

 

26.jpg

 

Klavplattan spŠndes fast i rŠtt position. Utefter bŒda klavsidorna frŒn framsargens utsida mŠttes 122 mm och 137 mm fšr vŒgbalkshŒlslinjernas lŠge i bas och diskant, och markeringar sattes pŒ klavplattan. Markeringar sattes ocksŒ 48 mm in frŒn framsargens utsida pŒ klavsidorna och klavplattan. Markeringarna visade grŠnsen mellan fram- och bakplattor. Plattan togs ur och vŒghalkshŒlslinjer och framplattelinje ritsades. En blyertslinje drogs ocksŒ 34 mm framfšr framplattelinjen och framkanten maskinhyvlades till denna linje. Klaviaturmallremsan lades pŒ utmed klavplattans framkant med lika mycket luft pŒ bŒda sidorna mot klavsidorna och bakre blyertsmarkeringar ritades fšr de tvŒ yttertangenterna i basen och de tvŒ yttertangenterna i diskanten. Vinkelhake lades mot framkanten och linjer drogs fšr dessa yttertangenter fram till bakre vŒgbalkshŒlslinjen. Bild 27-28.

 

27.jpg

 

28.jpg

 

En sylmarkering sattes i den frŠmre vŒgbalkshŒlslinjen mitt i den nŠst lŠgsta (F) och i den nŠst hšgsta (h2) tangenten. I markeringen borrades (2,0 mm) vinkelrŠtt genom klavplattan.

 

Styrfenor

 

Klavplattan lades in i instrumentet med vŒgbalken fastskruvad, den orienterades noga i rŠtt lŠge och spikar slogs genom hŒlen ner i vŒgbalken fšr att fixera klavplattans lŠge relativt vŒgbalken. En kniv stacks in i varje styrspŒr och med eggen trycktes mŠrken i klavplattans bakkant. VinkelrŠtt mŠttes mot framkanten ut 83 och 90 mm frŒn lŠgsta tangentens bakŠnda vid styrspŒrspricken och 39 och 46 mm frŒn hšgsta tangentens bakŠnda. Plattan togs ur och tvŒ linjer ritsades šver plattan mellan markeringarna. Den frŠmre visade var tangenten vinklas, den bakre var skŠrningen bšrjar. Utefter lŒng vinkelhake som lšper mot klavplattans framkant ritsades en linje mellan knivmarket och nŠrmaste ritslinje. SŒ smŒningom skall tangentblecket, som slŒr Šn strŠngarna, placeras i denna rits. En linje drogs med vinkelhake pŒ bakkanten vid varje knivmŠrke fšr att visa var styrfenornas hŒl ska stansas. HŒl stansades fšr styrfenor, med klavplattans framkant mot stadigt, horisontellt underlag. HŒlen skall vara vinkelrŠta mot framkanten, sŒ verktyget hšlls alltsŒ lodrŠtt. Hšrnkanterna fasades pŒ ena Šnden av styrfensremsan, en lagom lŒng bit klipptes av och styrfenor knackades fast i hŒlet med fasade Šnden ner i hŒlet. Den slogs in med en sŠrskild trŠkloss. Fenorna filades pŒ bŒda sidor upptill och nertill, sŒ att de har full tjocklek bara pŒ mitten. Redan nu nŠr klavplattan Šr hel grovfilades dessa. KvŠllskonsert med Mikko Korhonen pŒ mitt Specken-klavikord. VŠdret soligt och varmt. Det blev bad fšre lunch, kaffe och middag.

 

Dag 5 - 30 juli

 

Tangentuppritning

 

En blyertsmarkering gjordes med šgonmŒtt baktill pŒ klavplattan mitt emellan tangentblecksritsarna. Fšr att det ska gŒ att ha sŒ stora bindningsavstŒnd som det Šr med E och H obundna i medelton mŒste en del ritsar hamna utanfšr centrum pŒ tangenten. Plastfilmsklavmallen som fšrr anvŠndes fšr klavuppritning utnyttjades. Blyertslinjer drogs utefter vinkelhake som fšrut, fram till andra ritsen. Linjerna visar tangentgrŠnserna baktill. Mallen fšr klaviaturuppritning spŠndes fast, klaviaturen markerades och ritades upp med vinkelhake mot framkanten. Linjerna drogs fram till den bakre vŒgbalkshŒlsritsen. De snedvinklade linjerna i tangentgrŠnserna drogs i klavplattans mitt. Bild 32.

 

32.jpg

 

VŒgbalkshŒl, vŒgbalksstift

Jag ritade med blyerts alla tangenter fšr att lŠttare kunna hŒlla reda pŒ šver- (bakre ritsen) och undertangenter (frŠmre ritsen). Fšr vŒgbalkshŒlen sylmarkerades utefter de tvŒ ritsarna och mitt i varje tangent. Utanfšr instrumentet, med klaven fastspikad i vŒgbalken, borrades (2,0 mm-borr) genom klaven ner i vŒgbalken (totalt 30 mm djupt). Handelborrmaskinen anvŠndes och libellen stŠlldes in fšr lodrŠt borrning. Även i vŒgbalkens spikhŒl borrades. Avfasningar hyvlades fram till stifthŒlen pŒ vŒgbalken. Klavsidorna limmades. Bild 29.

 

29.jpg

 

VŒgbalken limmades och skruvades. Bild 30.

 

30.jpg

 

VŒgbalkstiften slogs i. MŠtkloss anvŠndes fšr att fŒ rŠtt hšjd (=17 mm). Bild 31.

 

31.jpg

 

VŒgbalkstrŒden fŠstes med trŠnaglar och stift i basen och diskanten. Separata trŒdar anvŠndes fšr fram- och bakstiften. TrŒden lŠts gŒ pŒ andra sidan om ett eller ett par stift i varje oktav, sŒ att den inte kan ge sig ivŠg frŒn stiften. HŒlen i klaven stŠmdes upp med hjŠlp av sŠrskilt verktyg och litet stŠmjŠrn. KvŠllskonsert med Mikko Korhonen som spelade pŒ Anna Axbergs nyss fŠrdiggjorda WŒhlstršms-klavikord och pŒ mitt Specken-klavikord.

 

Dag 6 - 31 juli

 

VŒgbalkshŒlen stansades. Fšr att fŒ bŠttre precision hšggs fšrst hŒlen avlŒnga upptill med litet stŠmjŠrn, men smalare, Œtminstone nŠra ytan, Šn det slutliga mŒttet. DŠrefter stansades hŒlen. VŒgbalkshŒlen vidgades ovanifrŒn med sŠrskilt verktyg med 2,6 mm-stift och metallskaft som finns i verktygsklossen. Tangenterna numrerades frŒn bas till diskant (1-47). Siffrorna skrevs mellan vŒgbalkshalslinjerna.

 

Limning av vŠnster anhŠngningsstock (ek)

 

Maskeringstejp sattes pŒ sargen. VŠnster anhŠngningsstock limmades och pressades mot sidosargen, mot baksargen och ner mot vŒgbalken och spŒrlisten (med stšdkloss under). Limmet stršks fšrst pŒ anhŠngningstocken, sedan pŒ sargerna och i urtagen. Bild 33.

 

33.jpg

 

Tangentbelag (pŠron, original buxbom)

En linjal spŠndes fast pŒ klavplattan utefter framplattornas bakkantlinje. Plattorna lades ut pŒ šnskat sŠtt. Den hyvlade kanten skulle vara vŠnd mot linjalen. Alla skarvar lades i tangentgrŠnser. Plattorna limmades. Jag sŒg till att remsorna inte gled nŠr de tvingades fast. Bild 34-35.

 

34.jpg

 

35.jpg

 

Framplattornas framkant slipades, nŠr limmet hade torkat. En rak slŠt kant behšvs fšr tangentritsningen.

 

Dekorationsritsar pΠframplattorna

 

Vid separata fram- och bakplattor motsvarar skarven en rits. Framfšr denna linje ritsades ytterligare tre linjer, dŠr linjemellanrummen ska vara 1,5, 3 och 1,5 mm. Hobbykniv och linjal anvŠndes. Jag drog sŒ mŒnga gŒnger som behšvdes fšr att ge fullt djup hela vŠgen. Bild 36-37.

 

36.jpg

 

37.jpg

 

Klaviaturuppritning

 

Blyertslinjer ritades i skarvarna mellan framplattorna. Uppritningen granskades utifrŒn klaviaturmallen och jag bedšmde om alla framplattorna sŒg ut att vara lika breda.

 

UtsŒgning

 

Klavplattan sŒgades upp. Alla raka sŒgsnitt framifrŒn och bakifrŒn sŒgades pŒ liten bandsŒg. Jag var mycket noga med sŒgsnitten framifrŒn i belŠggningen. …vertangenterna sŒgades fria framtill frŒn undertangenterna med lšvsŒg. Eftersom klavplattan Šr stor kom man inte Œt att sŒga alla snitten pŒ en gŒng. Plattan sŒgades isŠr i grŠnserna e-f och h-c. i alla oktaverna. Alla raka snitt framifrŒn och bakifrŒn sŒgades. Vid alla švertangenters framkant lšvsŒgades en bit bakom framplatteritsarna. Tangenterna sŒgades isŠr. Bild 38-40.

 

38.jpg

 

39.jpg

 

40.jpg

 

 

KvŠllskonsert med Mikko Korhonen pŒ sitt eget WŒhlstršm- och anonyma klavikord.

 

Dag 7 - I augusti

 

TangentinlŠggning av undertangenter

F

šrst snedsŒgades alla undertangenter vid avsatsen dŠr framplattan Šr bredare Šn tangentens fortsŠttning, utan att nŒgot av framplattebelaget sŒgades bort. 60 graders vinkel valdes. JapansŒg och liten ryggsŒg anvŠndes. Tangentsidorna grovhyvlades. Bild 41.

 

41.jpg

 

TangentinlŠggning av švertangenter

 

Alla švertangenter kapades framtill i vinkel 75-80 grader sŒ att blyertsritsen just fšrsvann.

 

Damm

 

Den bakre dammdelen var rŠtt dimensionerad sŒ att den lŠngsta sidan var 65 mm. Lim stršks pŒ undersidan och Šnden, en trŠbit lades ovanpŒ fšr att komma upp i nivŒ med sargen och spŠndes fast med tvingar nerŒt, bakŒt och mot spŒrlisten. Jag kontrollerade att dammen var vinkelrŠt mot baksargen. Bild 42.

 

42.jpg

 

Den lŠngre delen av dammen sŒgades av sŒ att den passade lagom mellan hšger klavsida och den korta dammdelen. Urtag sŒgades fšr vŒgbalken. MushŒlet ritades efter mall. Rundningarna borrades med sŠrskilt 15 mm-borr. Jag anvŠnde pelarborrmaskinen och borrade fšrst frŒn dammens utsida sŒ djupt att borrspetsen just gick igenom. Biten vŠndes och borrades frŒn andra hŒllet. En rad mindre hŒl strax innanfšr šver- och underkanten borrades. Jag stŠmde ut med stŠmjŠrn och skar rent med kniv. Dammdelarna limmades. Bild 44.

 

44.jpg

 

Klavlist

Klavlisten sŒgades till rŠtt lŠngd och det som ska tas bort ritades ut. Jag hšgg bort med stŠmjŠrn och provade vartefter passningen i instrumentet. Fšr att inte fŒ en avsats dŠr profilerna mšts skulpterades en profil som anslšt till klavsidornas profil och ger intryck av ett gerat hšrn. Bild 43.

 

KvŠllen Šgnades Œt fŠrd till Furusund och en uppskattad konsert med ensemblen Mare Balticum frŒn Musik i SkŒne. Konserten Šgde rum utomhus en underbar sommarkvŠll med en mŒnghšvdad och entusiastisk publik.

Dag 8 - 2 augusti

Resonansbottenunderlag

Bitar kapades till som passar mellan damm och stŠmstock, mellan stŠmstock och hšger klavsida och utefter klavsidan fram till dammen. Bild 45.

 

45.jpg

 

Listerna limmades in och jag sŒg till att de hšll sig kvar i rŠtt lŠge jŠms med damm och stŠmstock nŠr tvingarna drogs Œt. Skarvarnas nivŒer kontrollerades runt om efter limningen. DŠr underlaget var fšr hšgt togs det ner med slipkloss.

 

Lucka

 

Jag gjorde luckan sŒ lŒng att den gick jŠms med klossens bakkant, och alltsŒ ansluter till klavlistens bakkant. Bredden anpassades efter facket. Luckan fanerades med valnštsrot, slipades och ytbehandlades med rŒ linolja och bivax pŒ ovansidan. Bild 46.

 

46.jpg

 

Jag borrade med 1,6 mm-borr mycket rakt genom sargerna, placerade luckan i rŠtt position, knackade in stiften en bit och kontrollerade luckans gŒng. Stiften drogs ur och hŒlen i luckan borrades upp med 1,5 mm-borr. Stiften slogs inte in helt fšrrŠn instrumentet var mŒlat.

 

Kloss

 

En kloss kapades sŒ att den kunde trŠngas ner mellan vŠnster anhŠngningsstock och vŠnster klavsida. Ytterligare en liten trŠbit passades in fšr att fŒ luckan i rŠtt position enligt originalplacering. Klossen och trŠbiten limmades. En trŠbit som nŒr šver sargkanten sattes ovanpŒ fšr att kunna tvinga ner den. Limmet stršks pŒ anhŠngningsstock, vŒgbalk och klavsida, inte pŒ klossen. Bild 47.

 

47.jpg

 

Klaff

 

Jag sŒg till att klaffen passade bra i sargens urtag. Bild 48.

 

48.jpg

 

Resonansbotten (gran)

 

En blyertslinje drogs mitt pŒ resonansbotten vinkelrŠtt mot fiberriktningen. En tvŠrmarkering sattes i varje Šnda sŒ att de kom att finnas kvar Šven nŠr resonansbotten var utsŒgad till exakt mŒtt. Mellan markeringarna mŠttes noga och mŒttet skrevs upp. Resonansbotten sattes in i torkskŒpet och togs ut efter ett par timmar. PŒ nytt mŠttes mellan markeringarna och det nya vŠrdet skrevs upp. Torkningen fortsattes tills den slutat krympa. Resonansbottenmallens passning kontrollerades i instrumentet. Bild 49.

 

49.jpg

 

Resonansbottens kontur ritades efter mallen med eventuella korrigeringar. Resonansbotten sŒgades ut. Resonansbotten passades till sŒ att den passade precis. Mallen lades pŒ resonansbotten. Med syl markerades genom mallens stegpositionshŒl ner i resonansbotten. HŒl borrades (3,0 mm) i resonansbottens stegmarkeringar. LŠget fšr ribba (eller ribbor) markerades pŒ undersidan.

 

Steg (lšnn)

 

Steget pŒ resonansbotten skruvades fast underifrŒn. Bild 57.

 

57.jpg

 

Resonansbotten lades in i instrumentet. Stegstiftmallremsan fŠstes pŒ plastvinkel och mensuren kontrollerades. Bild 51.

 

51.jpg

 

Stegstiftpositionerna markerades frŒn mallremsan med stiftpenna. Resonansbotten togs ur, steget skruvades loss och en markering knackades i varje blyertskryss med markšren i verktygsklossen. Jag anvŠnde inte pelarborrmaskinen eftersom det var svŒrt att fŒ borret centrerat och med jŠmn gŒng. Jag anvŠnde i stŠllet en handborrmaskin. Borret (0,9 mm) sattes i och jag sŒg till att det var riktigt centrerat. Borrdjupet stŠlldes till 7 mm. Jag borrade sŒ att lutningen hela tiden var i stegets riktning vid borrhŒlet. Bild 54.

 

54.jpg

 

Stegets ovansida fŠrgades in med blyerts och en linje drogs pŒ stegets vŠnstra sida (ytterkurvan) en knapp mm under šverkanten. Stegets ovansida snedfasades ner till blyertslinjen med vinkelstyrd Sandplate. Vid stifthŒlen ska blyertsen fšrsvinna men vara kvar utefter stegŒsen. Bild 56.

 

56.jpg

 

Stegsidan rundades ev. nŒgot mot fasen, sŒ att inte fasytan blir sŒ bred. StegŠndarna kapades med japansŒg. Jag finskar med vass kniv. Steget ytbehandlades med schellackpolityr, dock inte pŒ undersidan, som ska limmas. StegŒsen vaxades med bivax. Vax stršks pŒ med fingret, lŠts torka och sedan gneds med trasa. Proceduren upprepades ett par gŒnger. Vaxningen gjordes fšr att strŠngarna ska glida lŠttare, vilket underlŠttar stŠmmandet och fšrbŠttrar stŠmhŒllningen.

 

Slipning av tangentbleck (mŠssing)

 

Blecken klŠmdes fast i skruvstycke mellan trŠbitar (eller i aluminiumskruvstycket), sŒ att inte backarna gjorde mŠrken, och lŒngsidorna filades med enkelgradig fil. Jag var fšrsiktig med ovansidan, som inte fick skadas. Den ljumma kvŠllen Šgnades Œt ett kvŠllsdopp med Bjšrn och Olle och fortsatt arbete fram till midnatt.

 

Dag 9 - 3 augusti

 

Jag anvŠnde specialverktyg fšr att rymma ur tangenternas hŒl fšr vŒgbalksstiften. Bild 52.

 

52.jpg

 

Jag kontrollerade att tangenten ršrde sig lŠtt vid vŒgbalksstiftet med hjŠlp av en trŠbit som Šr fšrsedd med ett vŒgbalksstift. Den spŠndes fast pŒ bŠnken och jag provade tangentens gŒng. Jag tog bort ev. granntangenter sŒ att de inte kunde stšra, och jag lade in tangenten pŒ sin plats i instrumentet. Styrfenan skars eller filades sŒ att tangenten ršrde sig obehindrat, men med sŒ litet glapp som mšjligt i sidled. Fenan ska vara smalare upptill och nertill och bara ha sin fulla tjocklek mitt pŒ. Det gšr dŒ inget om fenan inte sitter exakt vertikalt. Tangenten skulle nu ršra sig lŠtt och villigt.

 

Dag 10 - 4 augusti

 

NŠrmsta granntangenter lades in och jag skar och hyvlade dem fria frŒn varandra. NŠr alla undertangenter var inlagda hyvlades tangentsidorna sŒ att alla springor mellan framplattorna blev lagom och lika stora. TangentbŠdden sattes pŒ plats genom att den pressades uppŒt mot spŒrlisten med klossar. Bild 53.

 

53.jpg

 

Halvtonerna finslipades. Kanterna rundades fšrsiktigt upptill och framtill. Resonansbotten finslipades. Steget limmades. Jag anvŠnde spŒnplattan med urtag fšr stegskruvarna. Jag gjorde fšrst en torruppsŠttning. Steget skruvades och jag anvŠnde sŒ mŒnga tvingar som fick plats. Lagom med lim stršks pŒ stegets undersida, det placerades pŒ uppstickande skruvar och jag lŠt skruvarna fŒ fŠste i steget, sedan trycktes steget ner helt, alla skruvar skruvades i och tvingar sattes pŒ. Bild 58.

 

58.jpg

 

Steget maskerades med maskeringstejp. Resonansbotten ytbehandlades. Mycket tunn schellack anvŠndes. Jag stršk med pensel i fiberriktningen, flšdigt, men utan att det rann. Jag slipade med stŒlull efter torkning.

 

Dag 11 - 5 augusti

 

Stegstiften tillverkades av 1 mm mŠssingstrŒd. Jag stack ner trŒden i varje hŒl i stegstiftsklossen och knipsade av vid ytan med avbitare utan fas. Jag filade šver hela klossen sŒ att stiften fick en plan šveryta. Klossen vŠndes och stiften knackades ur. 62 stift behšvdes. Specialverktyg anvŠndes fšr att knacka ner stegstiften i de fšrborrade hŒlen i steget. Fšrst trycktes stiftet ner nŒgon mm och jag kŠnde efter att det fick fŠste i hŒlet i rŠtt vinkel, sedan hamrade jag fšrsiktigt med smŒ, knackningar och lyssnade pŒ ljudet nŠr stiftet bottnar. Stiften bšjdes med specialverktyg sŒ att lutningen blev vinkelrŠt mot strŠngriktningen. Stiften filades jŠmnhšga med enkelgradig fil. Ribban limmades och bearbetades. SpŒnplattan med urtag fšr steget anvŠndes. Jag kontrollerade noga att ingen ribbŠnda gick emot resonansbottenunderlaget. Bild 59, 61 och 62.

 

59.jpg

 

61.jpg

 

62.jpg

 

Gamla klavikord har ofta tunna pergamentsremsor inlimmade tvŠrs mot fibrerna under stegŠndarna. Pappersremsor limmades in pŒ samma sŠtt. Resonansbotten limmades in. Bild 63.

 

63.jpg

 

Locklister

 

Locklisterna kapades till rŠtt lŠngd. Jag provade att knacka dem pŒ plats. Jag slipade i lockurtaget dŠr det gick fšr tršgt. Ändarna formades. Locklisterna limmades fast. Jag limmade bara i framkanten och lite i bakkanten sŒ att locket kan torka utan att spricka. Bild 60.

 

60.jpg

 

Klaff

 

Klaffen fšrseddes med trŒdgŒngjŠrn. HŒl sylmarkerades i klaffnederkantens yttervinkel och borrades med 2 mm borr i 45 grader. Klaffen hšlls i lŠge och motsvarande hŒl mŠrktes ut i sargen. Jag sylmarkerade och borrade i 45 grader igenom sargen. TvŒ trŒdbitar veks pŒ mitten, sattes ihop och jag tryckte sŒ att vridknuten blev liten och tŠt. Benen kapades till lagom och lite olika lŠngd pŒ ena sidan, om trŒden inte ska gŒ igenom klaffen. Tills vidare lŠts gŒngjŠrnsbenen sticka ut pŒ sargens insida, sŒ att det gŒr att ta bort klaffen vid mŒlningen. Bild 64-65.

 

64.jpg

 

65.jpg

 

StŠmnagelshŒl

 

StŠmnagelsmallen lades mot baksargen och sidosargen och fŠstes med ett stift i diskanten och ett i basen. Bild 66.

 

66.jpg

 

Alla hŒl markerades med sŠrskild markšr. StŒngen med spets som omges av ring fŠstes i handelborrmaskinen. Spetsen sattes i varje markering och jag lŠt ringen skŠra av fibrerna sŒ att inte resonansbottentrŠet flŠktes upp vid borringen. Med 2,6 mm borr borrades 20 djupt i 5 graders vinkel. Med 3,3 mm borr borrades 5 djupt. Bild 67-68.

 

87.jpg

 

68.jpg

 

Arne Lindberg och jag avstod frŒn kvŠllskonserten med Mikko Korhonen fšr att prova Mikaels nyss fŠrdigstŠllda luta. Vi spelade nŒgra duetter pŒ Mikaels och min luta frŒn 1984 Œrs Marholmenkurs.

 

Dag 12 - 6 augusti

 

Klaviatur

 

De tvŒ halvtoner som ska vara delade kapades. Halvtonerna placerades ut och kapades baktill sŒ att det blev lagom springor framtill mot framplattorna och baktill mot klavlisten. Fšrst limmades alla giss-halvtoner, som placerades mitt fšr springan mellan framplattorna. Bild 69.

 

69.jpg

 

Under halvtonen stršks lim, den sattes pŒ plats och trycktes fšr hand, ibland med litet press. Jag kontrollerade att den satt rŠtt och lŠt torka. Mallen anvŠndes och de švriga halvtonerna limmades. Bild 73.

 

73.jpg

 

AvvŠgning

 

Jag sŒgade och skar bort pŒ undersidan framtill pŒ alla undertangenter. KvŠllskonsert (offentlig) i LŠnna kyrka med Mikko Korhonen pŒ orgel och pŒ mitt Specken-klavikord. Arne Lindberg och jag spelade tvŒ lutduetter (La Rossignol och My Lord Willoughbies Welcome Home) pŒ min respektive Mikaels nya luta. Bild 76.

 

76.jpg

 

Dag 13 - 7 augusti

 

Undertangenternas bakplattor limmades. D-tangenternas bakplattor Šr bredare Šn de švriga. Jag hyvlade till bredd som gav lagom springor och tryckte fast. Framplattornas sidokanter fasades fram till fšrsta ritsen. De fasade sidokanterna rundades med kniv och slipstickor.

 

AnhŠngningsstift

 

TŠcklisten limmades. Den tvingades mot baksargen, mot spŒrlisten och mot anhŠngningsstocken. Klossar kšrdes in under spŒrlisten som gav stšd mot botten. Jag sŒg till att inte lim trŠngde upp genom hŒlen och gšr att tvingklossen limmas fast. Bild 83-84.

 

83.jpg

 

84.jpg

 

TangentbŠdden limmades mot baksargen och mot spŒrlisten. Den trycktes mot spŒrlisten med klossar. BŠddremsan fŠstes med ett antal limpunkter. Bild 85.

 

85.jpg

 

Resterande anhŠngningsstift slogs i med mŠssingsdorn med trŠskaft. Kloss-stšd sattes under tangentbŠdden.

 

BestrŠngning

Jag tog fram sŒ mŒnga stŠmnaglar som gŒr Œt till den Fšrsta strŠngtjockleken. NŠr de var anvŠnda var det dags att byta strŠngdimension och jag lade dŒ fram sŒ mŒnga naglar som den behšvde. Jag ville ha en ršd filtflŠck vid a-naglar sŒ jag satte ršda pinnar i alla hŒl som ska ha filtflŠckar, sŒ att det inte blir bortglšmt. …glemaskinen spŠndes fast med tvŒ trŠtvingar, den vŠnstra upp- och nervŠnd. StrŠngspolen hŠngdes šver vŠnstra tvingens uppstickande metallskena, strŠngtrŒden togs och en decimeterlŒng Šnda veks om šglemaskinens krok. Änden virades motsols nŒgra varv runt trŒden och jag avslutade ca 3 cm frŒn kroken genom att bšja Šnden vinkelrŠtt ut frŒn trŒden. Änden och trŒden hšlls fast med tŒng och maskinen trampades igŒng. Jag lŠt den snurra tills lindningen var lagom tŠt. TrŒden hšlls strŠckt rakt ut frŒn kroken och Šnden vickades fram och tillbaka lŠngs trŒden tills den gick av eller ocksŒ knipsade jag av den 4-5 mm frŒn lindningen med avbitare. GodkŠnd šgla hakades pŒ sitt anhŠngningsstift och strŠngen placerades vid rŠtt stegstift. MŠtlisten fšr strŠnglŠngd bortom nageln bestŠmde var trŒden skulle knipsas av med avbitare. StŠmnageln hšlls horisontellt Med flata Šnden Œt hšger och Med strŠngen utefter nageln med strŠngavslutningen jŠms med nagelns underŠnda. Nageln rullades i samma riktning som man cykeltrampar framŒt och jag lŠt strŠngvarven gŒ šver strŠngŠnden och band den vid nageln. StrŠngen mŒste frŒn och med nu och Šnda tills nageln Šr nerbankad i hŒlet hŒllas spŠnd. I bšrjan mŒste ena handen hŒlla i bŒde strŠngŠnda och pŒrullade varv nŠr den andra handen behšvde ta nytt tag. Efter nŒgra varv har strŠngen bundit till nageln och dŒ gŒr det att snurra sig fram lite friare, men strŠngen mŒste hela tiden hŒllas spŠnd, annars slŠpper lindningen omedelbart. NŠr det Šr ungefŠr fem centimeter kvar till hŒlet togs strŠngŠnden av, sŒ att de sista varven bara gŒr runt nageln och inte ocksŒ šver strŠngŠnden, vilket skulle gšra att strŠngen i framtiden lŠttare gŒr av. Ett rejŠlt tag om lindningen togs med hšgerhanden och jag vickade pŒ strŠngŠndan fram och tillbaka tills den gick av. StrŠngen hšlls hela tiden spŠnd. NŠr det var ett par centimeter kvar till hŒlet glesades sista varven ut, nageln vŠndes rŠtt och stoppades ner i hŒlet. Vid behov spŠndes strŠngen med stŠmnyckeln och nageln knackades ner sŒ att den sŠtt fast. 0m det behšvdes kunde hšjdnivŒn dŠr strŠngen lŠmnar nageln justeras, dŠrefter knackades nageln ner till rŠtt nivŒ. Jag sŒg till att strŠngen var lagom spŠnd innan jag švergick till nŠsta. Bild 86-87.

 

86.jpg

 

87.jpg

 

KvŠllskonsert med Mikko Korhonen som spelade pŒ Ragnar Kšhlins Specken-klavikord.

 

Dag 14 - 8 augusti

 

Efter slipning och finjustering bestršks undertangentbelŠggningen och halvtonerna (dock ej ebenholzbelŠggningen) med fŠrglšs s.k. Danish Oil. Jag lade pŒ mer olja dŠr den hade sugits in och jag hšll pŒ sŒ tills tŒlamodet tršt. …verflšdet torkades bort och jag lŠt oljan torka. Bild 88-89.

 

88.jpg

 

89.jpg

 

Blecken sorterades i storleksordning, de bredaste i basen. Jag bšrjade monteringen av tangentbleck frŒn bassidan. Markeringsverktyget sattes sŒ att sprinten lšpte mellan strŠngarna i det aktuella koret och kan trycka en prick i ritsen pŒ tangenten. Obundna tangenter fŒr blecket i tangentens mittrits. Ritsningen gjordes efter spŒrlistmallen, dŠr bindningsavstŒnden har berŠknats enligt strŠnglŠngder pŒ mensurritning. Jag kontrollerade dŠrfšr att bindningsavstŒnden stŠmde enligt den verkliga strŠnglŠngden. En bilaga beskrev hur berŠkningen gšrs med rŠknedosa. Jag stŠllde sen in bindningsavstŒndet pŒ stickpassare med hjŠlp av skjutmŒtt. Passaren lades in flat pŒ tangenterna. Jag skrev in vŠrdena i tabellen, som ocksŒ finns som bilaga. Ett bleck gjordes i taget, Œtminstone till att bšrja med sŒ att metoden och resultatet kunde utvŠrderas. HŒlet markerades och stansades. Jag knackade ner stansen en bit i taget och lossade emellan, sŒ att den inte fastnade fšr hŒrt. Den vickades loss i lŠngsled, aldrig i sidled. HŒlen stansades nŠstan genom tangenten. Bleckets kant mot strŠngens klingande del mŒste vara ren och vass. Jag kŠnde efter mot nageln vilken kant som Šr vassast. Tangentblecket slogs i med trŠkloss till 20 mm:s hšjd. Tangentblecken polerades i sŠrskilt verktyg fšr att fŒ en jŠmn och slŠt anslagsyta.

 

DŠmremsa

 

DŠmremsan vŠvdes och jag kontrollerade att blecket slog rŠtt. DŠmremsan vŠvdes omvŠxlande under och šver koren med nŒgra fŒ ganska hŒrt Œtdragna slag. Ett eller ett par kor mer per slag ger ett stadigare och mindre svajigt anslag, men ocksŒ lite stelare och svagare ton. Fšr att inte de tvŒ strŠngarna i koret ska ligga fšr nŠra varandra stoppades en annan remsa ner mellan strŠngarna i koret och mellan den vŠvda remsan och tangentblecken. AvstŒnden fick provas ut. Bild 90-91.

 

90.jpg

 

91.jpg

 

Mikko Korhonen konserterade pŒ kvŠllen pŒ sitt alldeles fŠrska klavikord, ett femoktavers byggd pŒ principer frŒn de mindre Specken-klavikorden. Fantastiskt instrument och fantastisk musiker!

 

Dag 15 - 9 augusti

 

Jag fortsatte med tangentbleck och vŠvning av dŠmremsa. Tillsammans med HansErik Svensson gjordes mŒnga justeringar och korrigeringar. Efter det att alla tangentblecken slagits i bšrjade vi stŠmma instrumentet. Bild 92, 95, och 98.

 

92.jpg

 

95.jpg

 

98.jpg

 

Resonansbottenprofillister

 

Profilen Šr densamma som pŒ sargerna, och ska vara vŠnd Œt samma hŒll. Listen slutar jŠms med hšgra klavsidan. Vid spŒrlisten vinklar den sig framŒt och slutar jŠms med spŒrlistens framsida. TŠta och vackra gerade hšrn gjordes. Listerna och sargernas insida ytbehandlades med rŒ linolja.

 

Lock

 

Locket hšlls sŒ att det skšt ut lagom mycket šver framsargen (ca 5 mm). En linje drogs pŒ lockets undersida utefter baksargen. Kanterna maskinhyvlades.

 

LockgŒngjŠrn

 

Originalets lock har ursprungligen haft tre trŒdgŒngjŠrn, ett 146 frŒn vŠnster ytterhšrn, ett 493 frŒn vŠnster ytterhšrn och ett 131 frŒn hšger ytterhšrn. SŒdana gŒngjŠrn tillverkades och sattes pŒ lock och baksarg.

 

Locksnšre

 

Locksnšret fŠstes med en krampa i vŠnster anhŠngningsstock och en krampa i locket. Originalpositionen i vŠnster anhŠngningsstock syns pŒ ritningen, lockfŠstet saknas eftersom den delen av locket Šr borta. Originalet har dŠrfšr numera locksnšret pŒ hšgersidan. Fšr att fŒ ett Šldre utseende pŒ kramporna tillverkades de av bšjd och hamrad jŠrntrŒd. Jag borrade fšrst med 2 mm borr. Locksnšret knšts fast. Locket fŒr inte luta fšr mycket bakŒt. KvŠlls- och invigningskonsert med Mikko Korhonen pŒ det fŠrdiga klavikordet. PŒ grund av extremt hšg luftfuktighet (70-80 %) sŒ fanns problem med att hŒlla stŠmning och vissa tangentfunktioner. Bild 100.

 

mikko.jpg

 

Dag 16 - 10 augusti

 

TangentŒsar

 

FrŒn ritslinjen baktill strax utanfšr det stŠlle dŠr tangenten vinklas skars ett konkavt knivsnitt frŒn ytterkanten och ner mot Œsen, men sŒ att det blev en avsats mellan den "skidspets"-liknande nerskŠrningen och Œsen. Fšr att det ska bli avsats upptill mŒste tangentŒsen ligga lite under šverytans nivŒ. DŠrfšr skars fšrst den ena sidans Œsyta nŒgot bortanfšr tangentens mittlinje. NŠr sedan den motstŒende Œsytan skars sŒ lŒngt att Œsryggen hamnar mitt i tangenten Šr den ocksŒ nŒgot lŠgre i nivŒ. Framtill avslutades Œsen genom att kniven i en mjuk kurva gick upp till ytan vid den bakre vŒgbalkshŒlslinjen.Tidigare hade jag skurit och hyvlat lagom springor mellan alla tangenterna bakom klavlisten. En rits eller blyertslinje drogs strax bredvid mitten av tangenten dŠr Œsen ska vara. Ritsar drogs utefter tangentsidorna med sŠrskilt ritsmŒtt (trŠblock med skruv). TvŒ snittsŒgades med liten ryggsŒg i den rits som begrŠnsar Œsens lŠngd bakŒt. Varje snitt sŒgades nŠstan fram till tangentens mitt och till sidritsen. Med stŠmjŠrn (eller kniv) skars den sida av Œsen som markerats bredare. Fšrst skars avslutningarna mot sŒgsnitten. DŠrefter skars lŠngs hela Œsen sŒ att skŠrriktningen blev med fibrerna, inte mot. Eftersom det ska skŠras ner "skidspetsar" vid avslutningen baktill startades ŒsskŠrningen nŒgot fšre sŒgsnittet. Sedan skars den andra Œssidan pŒ samma sŠtt. Jag skar sŒ lŒngt in att Œsryggen kommer mitt i tangenten. Eftersom andra sidan skars lite šver mitten, kom nu Œsen att ligga nŒgot lŠgre Šn omgivningen. Bild 102.

 

c2.jpg

 

Med smal kniv skars "skidspetsar" mellan ritsen och sŒgsnittet. Bild 106.

 

c6.jpg

 

Efter slipning mŒlades klavikordet ljusblŒtt med oljelasyrfŠrg (pigment: pariserblŒtt, titanvitt och kimršk). Bild 119.

 

c7.jpg

 

Dag 17 - 11 augusti

 

Limning av resonansbottenprofillister

 

TŠta och vackra gerade hšrn gjordes. Vid limning lades en limstrŠng inne i hšrnet mellan resonansbotten och sargen och listen trycktes pŒ plats med handkraft. Efter ett par minuter kontrollerade jag och tryckte lite till. KvŠllskonsert med Mikko Korhonen som spelade pŒ Bengt-Olof Sahlins justerade Specken-klavikord och Mikkos nybyggda.

 

Dag 18 - 12 augusti

 

Fšrmiddagen Šgnades Œt utrymning och stŠdning av verkstadslokalerna. Bild 121 och 123.

 

c8.jpg

 

c9.jpg

 

Efter eftermiddagskaffet stŠlldes alla instrument upp i lektionssalen fšr provning. Bild 127-131.

 

d1.jpg

 

d2.jpg

 

d3.jpg

 

mikko2.jpg

 

tremarh.jpg

 

 

…verlŠmnande till Musikmuseet

 

I oktober 1999 šverlŠmnades klavikordet till Musikmuseet fšr att infšrlivas i dess samlingar. Fšrhoppningsvis kommer det att fŒ klinga vid olika tillfŠllen. HŠr finns nŒgra bilder frŒn museet med klavikordet.

 

d5.jpg

 

d4.jpg

 

d6.jpg

 

d7.jpg

 

d8.jpg

 

 

d9.jpg

 

NŒgra personliga reflexioner

 

Jag byggde mitt fšrsta instrument, en klavikordbyggsats frŒn Carl Fudge, USA, pŒ Marholmen 1980, alltsŒ det andra Œret av kurserna. Jag kom dit som en fullstŠndig novis och hade bara skolslšjden som bakgrund. Att sjŠlv, naturligtvis med betydande hjŠlp och stšd av HansErik Svensson, bygga ihop detta instrument blev som en uppenbarelse. Jag lŠrde mig hantera verktyg, fick materialkunskap och fick lšsa konstruktionsproblem i en synnerligen stimulerande miljš. Det blev en snart tjugo Šr lŒng passion och varje kurs lŠrde jag mig nŒgot nytt. Det har ocksŒ varit en fantastisk upplevelse att fŒ vara med om den utvecklingsresa, ja, man kan kalla det forskningsresa, som kurserna under dessa Œr har inneburit. Fšr min egen del har det inneburit att ett antal musikinstrument har blivit till under Œrens lopp: 1984 en tiokorig renŠssansluta, 1987 en gitarr kopierad efter Grobert, 1992 ett klavikord efter Specken, 1993 en barockgitarr efter Deleplanque, 1994 benstŠllning till Specken-klavikordet, 1995 en trettonkorig barockluta efter Martin Hoffmann, 1998 en gitarr efter ett original i min egen Šgo samt slutligen 1999 ett klavikord efter ett anonymt instrument i Musikmuseet. Under Œrens lopp har jag ocksŒ Šgnat mig Œt renoveringsarbeten av egna Šldre instrument pŒ Marholmen: tre gitarrer och ett hammarklaver av Johan Gabriel Hšgwall.

 

Man kan mšjligen undra varfšr jag aldrig sysslar med instrumentbygge under andra delar av Œret utan enbart koncentrerat mig till de tillfŠllen som jag kunnat vara pŒ Marholmen. Fšrklaringen Šr enkel: Marholmen med HansErik Svensson och Arne Lindberg som lŠrare har erbjudit unika fšrutsŠttningar att helhjŠrtat och med hela sin kropp och sjŠl fŒ Šgna sig Œt instrumentbygge i en synnerligen stimulerande atmosfŠr, fysiskt och psykiskt. Fšr min personliga del har deltagandet inneburit en avkoppling och stimulans, som jag aldrig har funnit motsvarighet till i annat sammanhang. Jag vill ocksŒ pŒstŒ, eller i alla fall tro (andra mŒ bedšma det) att Marholmen-vistelserna haft stor betydelse fšr min personliga utveckling: en škad sjŠlvkŠnsla, škade kunskaper i handens arbete och om material, škad respekt fšr gŒngna tiders hantverkare och deras skicklighet. Jag anser det som en utomordentlig ynnest att ha fŒtt vara med om kurserna pŒ Marholmen.

Byggandet av klavikordkopian fšr Musikmuseet 1999 fungerande fšr min egen del alldeles utmŠrkt. Jag hade ett fšrstklassigt virke att arbeta med och det var en sann glŠdje att fŒ bearbeta och forma det. Jag arbetade mer eller mindre intensivt ca 10 timmar per dag, sju dagar i veckan, fšr klavikordbygget, vilket totalt innebar ca 170 timmar. Jag Šr dŒ en ganska van byggare och inte alltfšr petig i detaljer. Det Šr annars mycket lŠtt att i instrumentbygget fšrlora sig i dessa detaljer. Till skillnad frŒn lutbygget finns det en del repetitiva delar i klavikordbygget (tangenter, bestrŠngning). Komplexiteten i klavikordbygget ligger i att fŒ mekaniken att fungera bra och den finjustering av tangentbleck, bleckens instŠllning, lindning av dŠmremsa m.m. som har sŒ stor betydelse fšr det klangliga resultatet. Har tycker jag att utvecklingen pŒ Marholmen har varit mycket intressant och instrumentens klangegenskaper har varit en mycket viktig aspekt pŒ byggandet. Det har alltsŒ inte i fšrsta hand handlat om att producera instrument utan att uppnŒ en klanglig kvalitet och successiv fšrbŠttring.

 

1999 genomfšrdes den sista av instrumentbyggarkurserna pŒ Marholmen. BirkagŒrdens folkhšgskola bršt dŠrmed en tjugoŒrig, vŠrldsunik tradition. SkŠlen man anfšrde var ekonomiska, men det Šr alldeles uppenbart att skolans ledning saknade bŒde intresse och vilja att driva verksamheten vidare. Som utomstŒende blev man oerhšrt fšrvŒnad och uppršrd šver hur hela frŒgan hanterades av folkhšgskolans ledning.

 

Litteratur om instrumentbyggarkurserna pΠMarholmen

 

Tryckta verk

 

Sparr, Kenneth, Konsten att bygga luta pΠ14 dagar [SGLS 18/1985 nr 3 s. 14-26]

Sparr, Kenneth, Gitarrbygge sommaren 1987 [Gitarr och Luta 21/1988 nr 1 s. 34-50]

Sparr, Kenneth, Instrumentbyggarkurs pΠMarholmen 1996 [Gitarr och Luta 29/1996 nr 3 s. 4]

Sparr, Kenneth, Instrumentbyggkurserna pŒ Marholmen - unika i vŠrlden [BirkagŒrdens folkhšgskola 80 Œr. Stockholm 1997 s. 25-40]

 

Internetartiklar

 

Sparr, Kenneth, Instrumentbyggkurserna pŒ Marholmen - unika i vŠrlden.

Sparr, Kenneth, Musical Instrument Building Courses at Marholmen, Sweden - Unique in the World.

 

© Kenneth Sparr